Det här är en såndär riktigt jävla dålig dag.
Jag är as trött, min bh gick sönder för andra gången på mindre än två veckor, jag är snorig, jag har en jävla massa att göra och tänka på, jag har nyss köppt nya patroner till skrivaren och i går när jag satte i dem upptäckte jag att jag snart har slut på en av de svarta patronerna och min skrivare brukar vara ett sånt där krångligt fanskap som vägrar skirva ut eller kopiera om en patron är tom även om inte den färgen används, jag behöver ett par nya mjukisbyxor (de jag har är trasiga), mina jeans håller också på att falla sönder, mitt hår är risigt och nästa månad lärre jag åter igen göra en återbetalning på studielånet (ca 1700 kr är jävligt mycket pengar för en människa som lever på existensminimum var enda jävla månad).
Hundarna pissar på min plånbok!
Om nu arbetssökande är mitt jobb så vill jag ha en löneförhöjning!
Här skriver jag om mitt liv, mina tankar och känslor. Vad som helst som poppar upp i min skalle helt enkelt.
Skall de vara så svårt att ta sig i kragen och skaffa ett jobb, du som varit arbetslös så länge måste väll vara less, som samhället ser ut kan man inte ge dig mer än existensminimum. Åtminstonde kan du väll utbilda dig till något så de löser sig i framtiden. Inget blir bättre av att du sitter hemma och tycker synd om dig själv iaf
SvaraRaderaDen anonyme här ovanför skickar vi på en rättstavningskurs och inte verkar den anonyme vara vidare välinformerad heller eftersom jag vet att du inte sitter hemma och tycker synd om dig själv. Jag hoppas verkligen att den anonyme skriver detta för att göra sig lite "rolig" och att den anonyme inte har denna syn på sina medmänniskor som kanske inte har haft samma tur att få ett jobb för att försörja sig.
SvaraRaderaLinn: Jag förstår att det känns motigt när så mycket går emot dig. Vad gäller studielånet tycker jag att det är vansinnigt att du ska betala så pass mycket när du har sån liten "inkomst" eller vad ett aktivitetsbidrag kan kallas. Att leva på existensminimum i två års tid är ingen lätt uppgift och du gör det så bra som ändå klarar dig. MEN lever man på så lite pengar som du gör så blir det ju till sist så att "allt" rasar ihop omkring dig.
Önskar så att jag hade möjlighet att hjälpa dig...
Kramen från mig.
Jag antar att den anonyme skrivaren som komenterar här är så feg att han/hon inte vågar skriva ut sitt namn då han/hon inte vågar stå för sina åsikter som han/hon så vackert skriver på endel bloggar.
SvaraRaderaAlla har rätt till en åsikt men ska man ha sådan åsikter som ovan så kan man gott skriva ut sitt namn oxå!
Till dig anonym så har jag bara ett enda ord - Ynkrygg!
Linn - Antar att du inte lyssnar på vad denne anonyme skriver för de är rent skit snack och han/hon har tydligen fötts med en silversked i käften, kanske arbetar han/hon för mamma eller pappa och kan göra som han/hon vill, tydligen har han/hon aldrig fått sträva efter något och haft det tufft. Denne person är det synd om för Karma is a bitch sägs de.
Denne anonyma känner dig visst inte överhuvudtaget och de finns tyvär gott om folk som tror sig veta allt om andras liv.
Var stolt över de du gör och åstakommer för du gör det bra och har egenskaper som denne anonyma skribent saknar, bl.a empati.
KRAM//Ellinor