150 kronor som jag lika gärna kunnat spola ner i toan

Jag har just varit på häslocentralen i Bollnäs. Jag var där för att jag skulle träffa en läkar som förhoppningsvis skulle ge mig ett intyg på att jag har skolios som jag sen skulle kunna lämna till arbetsförmedlingen.

Till att börja med så var AT-läkaren som jag fick träffa inte mycket äldre än min egen bror, han kanske var typ 31 eller nåt. Och han hade uppenbarligen inte den blekaste aning om vad skolios är. När jag fått komma in till honom så satt han och googlade på skolios. Han ställde några frågor. Han frågade typ samma saker som jag fick berätta på soc, hur gammal är du, var bor du, har du gått gymnasiet, bor du själv, vad gör du nu.
Jag undrar fortfarande vad det har med saken att göra.
När jag fick frågan om vad jag gör nu så undrade jag om det inte framgick att jag var arbetslös eftersom att jag fått berätta varför jag var där.
Han frågade vidkommande frågor också: Brukar du ha ont?
Svar: Ja, jag brukar vara stel och har ont ibland.

En liten stund senare frågade han i fall det gick bra annars.
Jag svarade att det gjorde det väl, jag hade ont ibland. Jag visste inte vad jag skulle svara och dessutom tycker jag att han ställde dåliga frågor.
Han kände på min rygg, men vad tusan hjälper det när snubben inte visste vad han kände efter.
Jag fick sätta mig på britsen medan han gick iväg för att prata med en kollega.
Jag satt där en god stund och väntade. Efter ett tag så började jag få ont. Det är inte så konstigt, jag hade inget at luta ryggen emot och jag nådde inte ner till golvet.

Jag tycker att han kunde ha ställt bättre frågor som tillexempel var jag brukade ha ont, vad jag gjorde när jag fick ont och sånna mer konkreta frågor.

Sånna saker vet jag ju. Jag får ont och jag blir ofta stel och självklart undviker jag ju att göra saker som gör att jag får ont. Jag är väl inte dum heller?!
Klart att det går bra att leva som jag gör nu, jag gör ju ingenting som gör att jag kan få ont.

Jag fick inget intyg, det är tydligen abetsförmedlingen som ska ta kontakt med hälsocentralen för sånt. Dessutom så sa läkaren så här:
- (...)Vi vet för lite om dina problem så(...)
Jag skulle gärna byta ut det där "Vi" mot "Jag".

Suck, ja, nu har jag haft ont en stund sedan jag kom där ifrån, jag får ont om jag sitter stilla för länge och en kvart är för länge, särskilt utan ryggstöd.
Jag kan peka ut var jag får ont och berätta vad jag inte bör göra för att få ont, men det hjälper inte när det inte är rätt sorts läkare.

Jag ska gå till arbetsförmedlingen i dag och säga att de får skriva till hälsocentralen för det var tydligen det som skulle gjorts från början.

Sitter i köket

- God morgon världen, sa jag för ca en timme sen när jag klev upp ur sängen.
Min kolock radio väckte mig tidigare, men jag somnade om.
Nu sitter jag i köket och lyssnar på Rix Morron zoo. Jag har ärit frukost och nu sitter jag här. Det är inte ofta som det är så här rent och fint i mitt kök, det ligger inte en massa reklam och annan post överallt. Jag städade hela lägenheten jättenoga och putsade fönstren inför min födelsedag förra tisdagen.
Det är fortfarande ganska snyggt här.
Något som jag måste göra innan jag åker bort i morron är att damsuga och diska.

För övrigt så ska jag träffa jobbcoachen som jag fått genom arbetsförmedlingen idag.
Per Ohlin heter han. Klockan 15 ska jag träffa honom. Innan dess ska jag lämna in min jobbansökan på Karlssons här i Bollnäs.
När jag kommer hem ska jag äta kvällsmat och diska. Efter det vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Skriva fler jobbansökningar?
Vi får se vad jag gör.

21årsdag i går

I går fyllde jag 21. Det var en rolig dag, lite stressig också, men jag överlevde det också.

Jag klev upp kvart i åtta, min stora syster skulle nämligen komma och hämta mig halv eller kvart i nio. Det var viktigt att jag inte åt något innan, men jag var var så hungrig att jag åt en kaka och drack vatten.
Syrran kom och hämtade mig ca 25 i nio. Vi åkte upp på Bolleberget och där åt vi frukost.



Det var jättefin utsikt :)



Syrran tog massor av bilder på mig, henne och utsikten. Flera av dem kan återfinnas på Facebook.

När jag kom hem så bar jag henne att hjälpa mig skära upp tårtbottnarna som jag hade bakat kvällen innan. Jag var rädd att om jag försökte skära upp den själv skulle de bli alldeles sneda och då skulle tårtan inte bli nå fin.

Vid klockan fem så kom mina fika gäster, syrran jobbade då så hon kunde inte komma.
Vi fikade och jag serverade min tårta.



Jag fick mycket beröm för den. Den var så fin och den var så god. :)
Jag ha en fjärdedel av tårtan kvar nu.

I present fick jag...
Av mormor och morfar: En hemgjord kofta och gardiner.
Av mamma och Christer: Ett lila överkast (som jag önskat mig) och en mysdress.
Jag har en likadan sen tidigare fast den är grön. Mamma sa:
"Du sliter väl ut den gamla snart nog."
Ja, jag skulle tro det.
Av syrran och brorsan fick jag ett presentkort på H&M, värde på 200:-.
När gästerna hade åkt ringde båda mina morbröder, den ena efter den andra.
De gratulerade mig på födelsedagen och frågade hur jag hade det och vad jag skulle göra i sommar.

De fem värsta platserna att behöva gå till

(1 är värst, och sen fortsätter det till mindre och mindre värst.)

1) Socialkontoret, för att man behöver ekonomiskt bistånd.
2) Arbetsförmedlingen, man vill ju helst ha ett jobb så att man slipper gå dit, man känner sig lite mer som en vinnare då.
3) Socialkontorets söka jobbkurs, var tvungen att gå den kursen förra sommaren.
4) Tandläkaren, jag har ett väldigt dåligt minne av en tandläkare om inte var försiktig med den där vassa petmojengen.
5) Ensam hemma på helgen och det bara är skit på tv.