En av coacherna här på Miroi föreslog att jag skulle ta kontakt med olika tidningar och tidskrifter och fråga ifall jag kunde få praktisera eller bara ta sånna små jobb som deras ordinarie personal inte hinner med.
Jan Sjölund och Rasmus Malm och även Aase Berg, vilka jag hade som föreläsare när jag pluggade Kreativt skrivande A och B, gjorde alla klart för mig och de andra i klassen att det inte händer att en tidning annonserar på platsbanken när det finns ett ledigt jobb. De tar ofta in frilansare och andra personer som de tycker är bra.
Jag vet det här, men har ändå just skickat ett varsitt mail till Gefle dagblad och Arbetarbladet.
Jag tänker så här: Jag lärre pröva i alla fall.
Ingen kan någonsin säga att något inte går om ingen har försökt.
Det sades att människor aldrig skulle kunna flyga, men se: Vi flyger kors och tvärs som flugor.
Sen finns det en del kloka galningar, min bror är en av dem, som hoppar ut ur fult fungerande plan med en fallskärm som det förhoppningsvis inte är något fel på.
Jag skulle aldrig ha skrivit som jag gjorde nyss om jag visste att min bror inte läser min blogg, inte vad jag vet i alla fall.
Om du mot förmodan läser det här, käre bror, ska du inte känna hur det knyter sig i magen.
Jag vet att du klarar att hoppa, hela familjen vet det. Du är min bror så det vore konstigt om du inte skulle klara det.
Här skriver jag om mitt liv, mina tankar och känslor. Vad som helst som poppar upp i min skalle helt enkelt.
Vad bra att du mailat några tidningar. Om du har några noveller så prova att skicka dem till olika veckotidningar. Sen brukar även de vilja ha små kåserier och sånt så det kan ju ge en liten slant om du får nåt publicerat.
SvaraRaderaNä, ingenting är omöjligt och man måste ju prova först innan man vet att det inte går.
Kram!
Ja tycker du ska skriva med dina blogg adresser ja så får de ju se lite hur du skriver... :)
SvaraRadera